You are currently browsing the monthly archive for March 2008.
När man lekt en hel dag blir man fort törstig. Jag är oerhört fascinerad över lillemans vattenkonsumtion, en halv skål i taget utan problem! Bästa är såklart när han får dricka direkt från badrumskranen.. där kan han stå i evigheter. I slutet brukar han bara skölja runt det kalla vattnet och fräsa ut det.. Sötis.
Att dessa ljuvliga hundar har en gemensam nämnare har jag förstått efter att ha pratat med vår uppfödare Lena och en av hennes döttrar Pauline. Även ni, mina anonyma hundvänner över nätet, har bekräftat mina misstankar. Precis innan alla krafter tar slut ska han på något vis ladda ur sig helt. Igår hann jag nästan ut ur lägenheten.. Calle har varit väldigt glad de sista två dagarna, allting är skitkul och maten smakar bra. Hur skönt som helst! Han skvätte t.o.m några glädjedroppar när jag kom hem igår, och hoppade (!!) på mig.. Har aldrig hänt förut. Jag insåg snabbt att det var dags att leka loss, så jag hann nätt och jämt byta jacka och på med kopplet innan Calle hade lämnat lägenheten.. Han kan det själv nämligen. Tidigare på dagen hade Husse inte varit upmärksam tillräckligt fort, så Calle öppnade dörren, sprang ned för trapporna och uträttade sina behov för att sedan spankulera upp för trappan och lägga sig i soffan igen… *fniss* Jag hade så gärna velat se Rogers min när han insåg att Calle varit “ute” själv. Åter till vår promenad, påväg upp till skogen så passerar man en basketplan där två grabbar lirade för fullt. Calle tyckte nog att de kunde ha delat med sig med bollen, för han glömde att jag satt i andra ändan av snöret och slängde sig emot nätet.. *suck* När vi kom upp till stigen satte han sig lydigt för att få bli frisläppt och som att trycka på en knapp släppte alla hämningar. Att han gör tokryck är inget nytt, men att han skulle orka hålla igång i säkert en kvart var oväntat! Efter en stund kom det en vovve till, en Ovtjarka/Rottweilerhane på 11 mån. Några försök till gemensam lek och sedan sprang Calle bokstavligen åttor kring den här något förvånade vovven.. Jag undrar nog om det inte är så att Bosse, som tidigare bodde med Lix har flyttat hit. Han har gjort en hel del pubertala saker den sista tiden. Allt ifrån att plötsligt börja sprätta med bakbenen efter uträttade behov till att försöka sig på att rida på Husse! Jag väntar med spänning nu på att mina grabbar ska komma hem. Vill ut i fina vädret för lek och stoj!
En del hundar kommer en närmare än andra. Så är det bara. Vissa har stor personlighet, andra tar inte för sig lika mycket. En del fårde värsta olaterna andra är matte/husses ängel hela livet. Hur de utvecklas vet man inte förrän de är färdiga. Man kan givetvis få föraningar längs vägen, men aldrig veta säkert… Jag som Matte har givetvis storslagna planer för vår lilla krabat, fast det enda jag egentligen hoppas och vill är att han ska få vara frisk och må bra. Jag vill att han ska få växa upp och utvecklas till en glad och säker vovve som vet var gränsen går och som är mån om sin “gård”. En vakthund är han, och det skall givetvis uppmuntras på rätt sätt. Man behöver inte nödskälla varje gång någon går i trapphuset, det räcker med en markering och ett ordentligt skall från honom. Än så länge tycker vi lika om den saken… 
Ja. Ni som tror att Calle inte bloggar.. Jojomensan. Så fort datorn hamnar i knät på mig kommer han och lägger sig intill. Diskret till en början, sedan börjar hela serien med gäsp och sträck + en och annan “knarrning”. Efter en liten stund har han snurrat runt på rygg med nosen i mitt knä, och nästa steg här ifrån blir att vända sig och samtidigt flappa upp öronlappen på mitt tangentbord. Om man fortfarande ignorerar honom här och bara petar ned örat kan man räkna med en eller två tassar i knät/på tangentbordet…
